Så var det med det

Tände det nya ljuset som jag köpte i Kulltorp i går, när jag kom hem från Ryhovs sjukhus. Nu har jag levt med diagnosen åderbråck i benen i två år. Nähä, det är inget fel på trycket i de stora venerna. Vad är det då? Nu är det bara att börja om igen. Svullnad, ont när jag går, kraftlös, vad kan det vara? Får se om någon kan lösa gåtan.
Ljuset brinner fortfarande i köket och har nu börjat att lysa i hela "snölyktan". Vackert.
Den lilla orkidéen köpte jag i lördags. Blomman är så söt. Hoppas på fler blommor. Den gillar svalt klimat.

Underlägget har jag komponerat och sytt här hemma i höst. Det skall bli ett till som jag skall duka med när vi äter vår julgröt.

Blomsterlandet

Det var längesedan vi gjorde en liten orkidéresa jag och min orkidékompis G. Jättekul att vi kom iväg till Jönköping och fick se både folk och jättevackra orkidéer. Vi handlade en del växter, jag var sparsam både med pengarna och på utrymmet här hemma. G var lite mer frikostig.

Efter våra inköp körde vi upp till A6 och Palmcaféet och träffade tre andra orkidévänner. G bjöd mig på fika, tunnbrödsrulle med rökt lax. Riktigt gott. Lite trevligt orkidésnack och sedan kände vi att det var skönt att komma ut från den stressiga plats som A6 dock är på lördagarna.

Hoppas de nya växterna kommer att trivas hos mig.

Albin bloggar

Skönt att vara hemma igen, fast idag var det inte så hemskt hos veterinären.
Jag skulle ha min vaccination och så lite översyn av min hälsostatus. Mina öron är ganska fulla av vax fastän matte har hållt på nu i ett par dagar och hällt i öronrens. Nu skall jag få örondroppar, två sorter, och då gömmer jag mig under bord eller stolar när matte kommer med flaskorna. Det är otäckt att få droppar i öronen.
Mysigt att ha en komfortabel viloplats i köket, men det är lite konstigt säger matte att min lilla golfboll rullar in under soffan även här i köket. Men det är jättekul när matte och husse tar min innebandyklubba under stånk och pust och slår fram bollen. Vi borde leka mycket mer, tycker jag.
Annars har jag andra viktiga saker att tänka på för tillfället. Grannens söta hundtjej (tik säger en del) löper. Nu måste jag sitta på trappan till uteplatsen och bevaka deras hus så mycket jag orkar, från morgon till kväll.

Compact living

Andra strykningen av golvet är nu gjort. Det var inte så stark lukt denna gång, det var värre i fredags. Fast det är ingenting emot vad det luktade förr. Kommer ihåg när vi tittade på huset för 39 år sedan och vi fick slänga oss ut och vår stackars hund Tim körde ner nosen i sanden utanför huset gång på gång. Nu har lukten lagt sig efter tre-fyra timmar.
Däremot får vi fortsätta och bo tight hela veckan. Golvet skall härda ut. Inga möbler eller mattor förrän framåt söndag.
Åh, vad jag längtar att få flytta in.

Två små förskrämda möss

Ungefär så känner vi oss, jag och Albin. Här skall bli fint hemma, nyslipat parkettgolv, men först måste vi lida lite pin. Det är inte en precis tyst sysselsättning. Igår fick vi fly till Gnosjö och hälsa på dotter och barnbarnen och det var ju en trevlig utflykt och snart skall vi gå och hälsa på mamma på förmiddagen. Jag har packat min väska med stickningen och bullar till f.m-kaffet.
Först skall vi stänga in oss på badrummet och försöka att städa lite där.

Första tanken på jul

Nu är det måndag igen och med den nya möjligheter. Så brukade en av mina arbetskamrater säga och det kunde få oss att se rött ibland.
Var på homeparty igår och såg många fina inredningsdetaljer. Det var många av oss som fastnade för ett fint zinkhus att ställa värmeljus i. Det och några andra julsaker fastnade jag för. Blir spännande när det kommer om ca 2 veckor.
Skönt att vi är färdiga med det mesta i trädgården nu. Det är skönare att vara inne och pyssla med sina orkidéer, sticka och tillverka julklappar. Ja, ni ser rätt. Jag är så hemlighetsfull.

Vad en sykurs kan leda till

Nyss hemkommen från ett jättetrevligt besök hos en kurskamrat ute på landet. Jag blev väl emottagen av henne plus en hund och fyra jättemysiga kattungar. Kaffe och goda bullar och muffins. Hembakat. Bullarna av modell Rimbobullar hade hennes man, min gamla klasskamrat från realskolan, bakat. Verkligen supergoda.

Vi hade så mycket att prata om och framförallt lapptäckssömnad och övrigt pyssel. Hon både syr och väver. Mitt ärende var att hämta min kaffeväska modell större, där jag skall förvara min linjal och skärbräda plus allt annat som hör lapptäcke till. Hon har sytt sådana här kassar av tomma kaffepaket i många år.

Det har varit ett par intensiva dagar nu för jobbsökning. Jag har fått veta det att om jag verkligen vill ha ett jobb, kommer jag att få det. Det känns bra.

Emellan all jobbsökning är det gott att rensa tankarna och glömma omvärlden med den helt uppslukande hobbyn, lapptäcksteknik.

Här är mitt blockhus och stjärnan som skall ingå i det album (duk) som vi skall sy denna termin.

Min vardag

Att det är höst går inte att ta miste på nu. Snart är hela den sköna blomstertiden över. Tråkigt. Fast det kommer en vår igen men det dröjer.
Tur att jag har lapptäckskursen. Det är svårt men så roligt. Jag har sytt blockhus och stjärnan och nu skall det bli fyllestigen. Det blir en krokig väg.
Inte vet jag om de andra har fått jobb men vi var bara tre arbetslösa igår på den kursen om hjärt-lungräddning som Röda Korset ordnade. Synd för det var jättebra. Man vet aldrig när man kan få användning för sin kunskap och kanske att något sitter kvar i en sådan stressad situation.
Har suttit här nu på f.m och funderat och försöker göra nya vändningar på min arbetslöshet. Jag blir frustrerad av situationen.

Konsertdax och ladda batteriet

Skall jag eller skall jag inte. Tillslut kom jag fram till det goda beslutet att gå på denna fina konsert. Till kyrkan och på konsert kan man gå ensam. Naturligtvis är det roligare att vara två men man får inte låta sig hindras från allt fint och trevligt bara för att man inte kan gå ensam.
Jag har känt mig upplyft även idag av den vackra musiken och framför allt sången.
När jag kom hem väntade god mat tillagad av H. Vår favoriträtt fläskfilé med grönpepparsås. Vi tröttnar aldrig på denna lättlagade rätt.
Idag har jag haft lite mammavård. Först tog vi en tur med bilen för att titta på hösten och sedan kaffe med ostkaka hemma hos oss.
Hon är så tacksam för att få komma ut lite men blir rätt fort trött och vill åka hem igen.

Hösten är här

Det kan inte hjälpas, men visst känner åtminstone jag, ett vemod nu när sommaren är slut. Jag går här i min egen lilla värld och känner mig stundtals både ensam och bortglömd. Får sparka lite på mig själv och se de små glädjeämnena som att höstplantera och ha en fikastund med Albin ute i solen.

En arbetskamrat ringde idag och hade lite nytt att berätta. Hon var återigen arbetslös efter att jobbat i 6 veckor före semestern och inget nytt jobb på gång. Jag kan inte påstå att hon var glad, men något positivt för henne är att hon får gå en kurs för att lära sig smärtlindring genom handpåläggning. Jag tror att det passar henne. Hon vill hjälpa människor och har kraften, säger hennes kursledare. Hoppas att det blir något av det.

Hissgardin

Vad gör jag egentligen på dagarna? Vet inte riktigt själv. När man inte har piskan över sig kan man tappa stinget ibland. Fast tack och lov känner jag att energin så sakta håller på att fyllas på igen.

Ett försök att sy en hissgardin á la fusk är nu klar. När jag hade satt upp den såg jag hur jag skulle ha gjort, men tyvärr kunde jag inte se det framför mig när jag höll på att sy. Får sy en till nu när jag har modellen klar i huvudet.

Min coachning som skulle varat i tre månader fick ett hastigt slut efter en månad. Blev föreslagen det av min coach efter att jag uttryckt min skeppsis för att få ett nytt jobb i min ålder. När jag sovit på saken så slog det mig, vad hände egentligen.

Fick trisslotter på min födelsedag och vann 2 x 50 kr. Det får bli till nya lotter. Tänk om man kunde vinna lite pengar, det skulle lösa många problem. Fast jag är nog inte ensam om att önska det.

Som vanligt igen

Nu har lille Alfons åkt hem igen och lämnat ett tomrum efter sig. I den här stolen trivdes han men inte förrän jag haft pläden omkring mig en dag när jag satt och läste en stund. Därefter skulle pläden ligga så hela tiden, annars var det inte mysigt.
Albin är nöjd att få ha matte för sig själv, men det är också tråkigt att gå ut själv i trädgården. Han vet att Alfons har åkt hem men har gått här och nosat lite på de platser han brukade ligga på. Kanske är hundar som barn , det är ganska roligt att kivas lite.
Valvakan pågår just nu för fullt. Albins och storbadaren Alfons viktigaste fråga har inget parti drivit. Hundbadplatser. I nästa valkampanj kanse det finns ett nytt parti. Hundbadarna.

Hundpensionat

Nu har lille Alfons varit hos oss i en vecka och imorgon får han åka hem igen. Det har gått jättebra i stort bara lite gruff emellanåt. Vem skall gå först ut på gården och vem får hoppa in i bilen först? Jag tycker att dom har löst sina problem med hjälp av mig riktigt bra. Intressant att se hur hundar delar upp ansvarsområden, efter en tid, emellan sig.
Visst blir det mer jobb med två hundar än en. Vattenskålen får sköljas ur och fyllas på med jämna mellanrum. Bajsplockningen på morgonen kan vara lite problematisk när två hundar tycker att det struntar vi i. Idag snodde vi in oss runt hundlatrinen vid Töråsskolan. Vi höll också på att sno in några intresserade små flickor som ville klappa hundarna.

Fredagsförmiddag med konsert

Städade igår och åkte och hämtade mamma som skulle till tandläkaren idag 11.10 och sedan konsert i Gislaved 12.00. Jovisst skulle jag hinna om allt klaffade. Idag var det varken jag eller mamma som var försenade utan tandläkaren. Kände att jag blev både irriterad och ledsen. Tillslut kom hon in och hon slapp att sitta för länge i stolen och jag kom iväg till konserten. De hade redan börjat men jag hann höra det mesta tror jag.
Härlig svängig folkmusik med högsta spelglädje bjöds vi på. Jag pratade lite med Frida efter konserten om gamla tider och önskade henne lycka till med sin fiol.
Kommer dom häråt fler gånger går jag gärna och lyssnar igen.
H har nu blivit friskförklarad av läkaren på öron-näsa-hals i Jönköping. Hans halsonda slutade med halsböld och han har nu åkt i tre dagar dit för att tömma bölden.

Vecka läggs till vecka. Jag förstår inte hur fort tiden går. Vi har iallafall fått tillbaka sensommaren även om det varit frost flera nätter nu. Tråkigt att behöva täcka och bära in krukor över natten men jag gör det för säkerhets skull. Det mognar en tomat i sänder på min planta och det är ju roligt, fast jag vet inte om de är godare än de jag köper i affären.
Idag har vi varit på 20-års uppvaktning. Brorsdottern M firade och bjöd på tacos och ett härligt efterrättsbord med bärpajer, ostkaka, kladdkaka och glass. Mums. Synd att man inte har fyra magar som kon. Hade varit praktiskt när det är kalas.
Det blev en helt fantastisk solnedgång i kväll. Det är inte Betlehemsstjärnan som lyser bakom min helt tokblommande orkidé utan endast en reflex.