Resa västerut med Röda Korset

Igår var det dags för Röda Korsets årliga resa för dem som har svårt att komma ut själva. Till slut blev vi 27 personer, några som var resenärer och en hel del som var medhjälpare, och så mamma, som ville följa med. Tyvärr följde inte de inneboende från Östergården, som är pigga i kroppen men lider av den svåra sjukdomen demens, med i år.

När alla hade kommit in i bussen for vi iväg mot Ullared. Under resan lyssnade vi på vår speleman, som tagit med sig sitt dragspel och så fick vi lite siffror om GEKÅS. De första åren hade de en omsättning på 80.000:- kr om året och nu slår de in i kassapparaterna 80.000:- var tredje minut. Det kallar jag en positiv utveckling.

Vi skulle inta vårt fm.kaffe i Åkulla, en plats jag aldrig tidigare varit på eller ens hört tals om. Detta stora friluftsområde har funnits i 50 år och i timmerstugan med en stor brygga nere vid sjön hade det varit dans många gånger.
Så nära och jag kände inte till denna pärla.

Efter det for vi på slingriga vägar till Påarps gård, en gård som är alldeles fantastiskt välskött. Jag hade aldrig varit där tidigare, men den kände jag ju till sedan länge. Ja, man får ju inte vara helt insnöad.
En klassisk maträtt, hackad biff med lök smakade jättebra, och sedan en liten kladdkakebakelse med grädde och jordgubbe på. Två bakelser på samma dag. Då mår man gott.

Trötta men nöjda, åtminstone jag, var vi tillbaka vid Klockaregården kl 16.00. Så mycket nytt och vackert vi sett under dagen. Är detta för jobbiga resor eller är det en lagom resa? Vi skall försöka utvärdera det till nästa år.

Medborgardialog

Tänk att det verkligen blev så, det trodde jag aldrig. Vad är det som är så ofattbart? Jo, detta att jag fick föra fram mina tankar och visioner för Anderstorp igen.

Det var ju därför jag gick med i Samhällsföreningen för att kanske kunna få fram mina idéer om hur Anderstorp skall kunna bli lite mysigare. Jag lämnade in mitt förslag för några år sedan och ordförande i Samhällsföreningen tyckte det var intressant och att vi skulle titta på det senare. Men föreningen är nu nerlagd och mitt förslag med den.

Jag har väl inte precis gråtit för det, så när kommunen nu har fått upp ögonen för att samhällena utarmas och börjat att tappa invånare, blev jag positivt överraskad. Nu måste vi försöka att bli lite mer attraktiva för att unga människor skall stanna kvar här och även vill flytta hit. Det är här det nya greppet skall tas med medborgardialog genom enkäter och arbetsgrupper om hur vi vill utveckla samhället i framtiden.

Jag har tyckt till på webben tidigare och idag var jag på ett möte i Folkets hus med ca 50 andra personer, unga och gamla och förde fram mina idéer om ett industrimuseum och att göra Ekekullen trevligare genom att flytta hembygdsgården dit där den skulle kännas naturlig. Kanske vore det inte helt fel att byta ut befintliga minigolfbanan mot ett modernare äventyrsgolf. Jag tror det finns underlag för det.

Mina tankar stämde ganska väl in med flera andras uppfattning om utvecklingen i Anderstorp. Hoppas att detta inte bara är en engångsgrej utan att vi fortsätter med att arbeta med olika förbättringsförslag, mina eller andras.

Konfirmation

Jag är nog allt lite gammal ändå, eller rättare sagt har jag varit med i livet ett tag. Äldsta barnbarnet konfirmerades idag. Det var en så fin och glad högtid i kyrkan och vi var där allesammans i den närmaste släkten, till och med gammelmormor var med. Det gick som på räls och efter kyrkan åkte vi till Södergatan för att fira en familjehögtid tillsammans. Vi blev bjudna på mycket god mat, lite åt medelhavssmak var det.

Jobb eller inte jobb, visst känner man en bävan och nedstämdhet när man tänker på att en epok i sitt liv går mot sitt slut. Åtminnstone har jag gjort det ett tag nu, tills jag tog mig i kragen och började att sy lite med mina lappar igen. Här är två underlägg till kaffemuggen som jag sytt till mig själv, mug ruf är benämningen på dem. Faktiskt både praktiskt och lite mysigt. Det blir inga värmefläckar på bordet och lätt är det att ta en liten mug ruf med sig ut till trädgårdsbordet.