Så kom då denna dag som jag trodde att jag skulle bli lite klokare av inför min framtida jobbsökartid. Tyvärr blev det inte så fastän vi ställde en hel del frågor om både det ena och det andra. Känns lite som var tyst och se hur det utvecklar sig. Jag fick en föraning om att idiellt arbete inte står högt på Försäkringskassans himmel. Jag får avlyssna försiktigt om min tänkta praktik på Kupan.
Eftersom jag idag inte har mer än 21 dagar kvar av min A-kasseperiod kommer jag att bli kallad till ett nytt möte om några veckor.
Det allra bäst idag var att tre av mina gamla arbetskamrater befann sig också på AF. Oh, vad det kändes gott och varmt i hjärtat när vi satt tillsammans en stund och pratade lite.
Efter mötet gick jag och kompisen E och fikade och pratade och pratade. Känner mig lite lättare om hjärtat när vi anförtrott oss åt varandra. Roligt med nya bekantskaper men man kan inte utelämna sig själv så som till någon som man delat vardagen med i många år.
Håller tummarna för din praktik på Kupan.
SvaraRadera"Gamla" arbetskamrater kan göra mycket för ens välbefinnande!
Kram/Ullastina