Självkänsla

Jag vill inte påstå att den känslan alltid är på topp hos mig. Jag tror att jag har en hyggligt god självkänsla, fast ibland känns det som om hela världen vill testa hur stark den är.

Självkänsla är också det som Röda Korsets nystartade kompisgrupp för barn i årskurs 4-5 vill hjälpa till med att stärka. Nu har det varit två träffar med presentation av sig själva och sminkparty och nästa gång skall de mest sitta och prata om just självkänsla. Det är två tjejer på Barn och fritidslinjen som fått utbilda sig hos RK för att kunna leda de här träffarna.

För att stärka mig själv (ja så är det) visar jag en så kallad spillpåse. Det är en transportabel skräppåse, typ för trådar, nåldyna och saxhållare som vi använder vid quiltning. Jag har sytt tre stycken, 2 har jag presentat bort, och de är jätteroliga att sy och mycket praktiska.

Idag blev det av att fålla de panelgardiner som mamma vävt på terapin. De är riktigt fina och som hon har vävt och vävt. Hoppas att hon kommer att bli nöjd när de nu kommer upp i hennes sovrum och hon kan ligga och titta på dem. Även hennes självkänsla kommer då att öka och det känns säkert bra för en människa som märker att hon tappar alltmer kraft och minne för varje vecka.

Vila tyst i Herrens händer

Här är L ute på isen den där fantastiskt sköna söndagen i början av mars och leker med sin fotboll. Det var hans födelsedagskalas och han var glad och full med spring i benen, och det är så det skall vara och som vi önskar att det skall få förbli.

Men ibland kan det oförutsedda hända och det var just det som hänt den unge person som skulle ev bli min nya arbetsuppgift att ta hand om. Efter två nätter och en dags grubbel kom jag fram till att det för mig skulle vara en för tung uppgift. Vänta och hoppas på ett under som enligt läkarna sannolikt inte kommer att ske.

Efter att jag ringt och tackat nej till jobbet tog jag Albin med mig ut på morgonrundan och då såg jag att livet fortgick därute med dagisbarnen på promenad och lastbilarna körde som vanligt till de olika industrierna och jag fylldes med en sådan glädje och tacksamhet över livet och att jag kan delta i det.
Kanske var detta min enda chans att få ett nytt jobb men jag känner att jag har tagit rätt beslut för mig.

Våga flyga

Vilken härlig eftermiddag det var igår, söndag. Tillsammans med ca 300 personer i Torghuset, Smål.stenar avnjöt jag och syster A-B en svängig, stämningsfull och tankvärd konsert med Lena-Maria Klingvall och Gislaveds Storband. Denna starka tjej som inte låtit svårigheterna ta över i sitt liv. Igår hade hon två konserter samma em och sedan berättade hon var hon fullbokad nästan varje dag i en månad framåt och på olika platser i Sverige. Kroppen är inte fulländad men rösten och viljan är desto starkare.
Efter konserten sneddade vi över torget till Göstas Café och beställde räkmacka och kaffe. Det smakade riktigt bra och vilken känsla att för första gången sitta i rundeln och kolla in trafiken i rondellen. Så många gånger vi passerat där genom åren och nästan alltid är det gäster som sitter där och fikar.
Idag har jag faktiskt varit på anställningsintervju. Det är inte inom mitt tidigare område och jag känner en stor kluvenhet och osäkerhet. Jag har några dagar på mig innan jag lämnar besked. Jag vet faktiskt inte vad jag kommer att svara på det. Jag behöver sova på saken och även rådfråga någon lämplig person.

Papper och penna och fokusering

Mina tankar behöver redas upp och det får bli med datorns hjälp.Hoppas det fungera också. Den här veckan har det varit fullt upp med allt vad jag (stränga arbetsgivare)har startat upp det senaste året.

1.Lapptäckskursen. Kursen i sig självt tar inte så mycket tid, utan det är sömnaden hemma som kräver tid, och ganska mycket tid. När mina nu påbörjade arbeten snart är klara så får detta kliva ner lite i prioritering. Jag och min sykompis delade på att bjuda på fikat igår. Jag hade bakat frallor som fick kalljäsa över natten och som jag gräddade på morgonen. Det var ganska snärjigt här på morgonen eftersom vi skall vara i Burserydstrakten kl 8.30. Vi kom precis.

2.Trädgårdskurs. Denna kurs är inte påbörjad ännu och det är 5 kurstillfällen. Jag vet inte om vi får hemuppgifter eller om det endast är det egna arbetet i trädgården som är aktuellt. Jag tror att det blir roligt och det är ju jag som sköter trädgården ändå. Fixar sig säkert.

3.Samhällsföreningen. Det har inte varit något större arbete för mig än 1 kväll per månad och vid Lucia. Då krävdes det ju lite insats från mig som var rolig och stimulerande att vara med på.
Frågetecknet blev igårkväll då fyra styrelsemedlemmar har meddelat sin avgång.
Två av dem var de drivande. Kvar är ej så starka och rutinerade medlemmar.
Eter att ordförande som katten går runt het gröt frågade en medlem ordföranden vad han hade ordnat för program till årsmötet nästa vecka. Nej, som det ser ut nu finns det ingen anledning att ordna något eller presentera någon fråga, svarade han.
Jag dryftade då mig till att säga att frågan om Samhällsföreningens vara eller inte vara måste väl vara en nog så viktig fråga. Detta startade en frisk och framåtgående diskussion. Vi skall inte lägga oss ner tvärt utan jobba vidare och se hur utvecklingen blir.

4.Röda Korset. Detta är en stor organisation där medlemmarna har en viktig roll. Där blir det en hel del timmar (arbetsdagar) som medlemmarna lägger ner.
På måndag skall jag också överta cv-skivan där allt som sekreteraren behöver finns. Om detta har jag ingen överblick på ännu men jag känner en lätt bävan.

5. AF. Söka jobb, söka jobb och söka jobb.

6. Övriga livet med allt vad det innebär, fast jag mår nog bäst när det är full fart.
Bäst mår nog de flesta när man inte hinner fundera allt för mycket på varför man existerar och vad det är för mening med livet. Det är ett mycket förödande grubbel. Alltså, full fart framåt.

Jobb och utvecklingsgarantin

Så kom då denna dag som jag trodde att jag skulle bli lite klokare av inför min framtida jobbsökartid. Tyvärr blev det inte så fastän vi ställde en hel del frågor om både det ena och det andra. Känns lite som var tyst och se hur det utvecklar sig. Jag fick en föraning om att idiellt arbete inte står högt på Försäkringskassans himmel. Jag får avlyssna försiktigt om min tänkta praktik på Kupan.
Eftersom jag idag inte har mer än 21 dagar kvar av min A-kasseperiod kommer jag att bli kallad till ett nytt möte om några veckor.
Det allra bäst idag var att tre av mina gamla arbetskamrater befann sig också på AF. Oh, vad det kändes gott och varmt i hjärtat när vi satt tillsammans en stund och pratade lite.
Efter mötet gick jag och kompisen E och fikade och pratade och pratade. Känner mig lite lättare om hjärtat när vi anförtrott oss åt varandra. Roligt med nya bekantskaper men man kan inte utelämna sig själv så som till någon som man delat vardagen med i många år.

Ömtåliga små plantor

Nu när jag nyss hörde på nyheterna så kommer det rapporter om en explosion och radioaktiva utsläpp från det sönderskakade kraftverket. Det är en så fruktansvärd katastrof som drabbat Japan. Jag kan inte låta bli att tänka på atombomberna i Hiroshima och Nagasaki 1945. Japanerna är duktiga och effektiva så på sikt får de säkert landet på fötter igen, men vilket lidande det är innan.
Mina små körbärstomater som är 12 dagar idag behöver ständig passning och omsorg annars kan de inte utvecklas och bära frukt. Precis likadant är det med oss människor och särskilt barnen.
<
Barnbarnet L blåser ut ljusen på sin födelsedagstårta med ett nöjt och glatt leende.
Det är så det skall vara, det var hans dag. Presenterna var många och de flesta med inriktning fotboll. Han är så intresserad och kvick och taktisk. Det är ett bra intresse, inte bara sitta inne vid datorn.

Årsmöte och informationsmöte

Veckorna bara försvinner i ett nafs men vintern den består. Jag tycker inte att jag får något gjort men kanske försöker jag göra för mycket så det blir pannkaka av allt.
Nej, så galet är det kanske inte. I måndags var det årsmöte på Röda Korset och jag blev invald i styrelsen. Jag vet faktiskt inte riktigt vad det innebär för arbetsuppgifter för mig. Hoppas jag kan klara av det.
Nu har jag fått brev från AF, den 14 mars är det inform.möte om jobb-och utvecklingsgarantin. Jag känner allt lite oro inför detta.
Det finns lite lediga jobb för tillfället som jag sökt, men jag har ingen förhoppning om att någon vill anställa en 63-åring. Så är det nog.