Täcke sytt av lappar och kärlek

Ibland får jag en sådan där energiexplosion. Det bara bubblade upp idéer och önskningar att sy än det ena och än det andra när lapptäckskursen startade i höstas. Jag började på fyra arbeten samtidigt, men det som kändes så där extra jätteviktigt var täcket till Albin.

Nu är det färdigt och Albin provligger och en stund senare sov och snarkade han.
Jag har gjort åt alla barnsliga motivlappar som jag köpt och tänkt att använda till barnbarnen, men jag vet nu att de hunnit att växa ifrån sådana motiv.
Konstigt, själv tror jag att jag aldrig blir för stor för nallemotiv och andra små gosiga figurer.

Stilla vardagslunk

För tillfället tycker jag att allt tassar på i sina vanliga gamla spår. Röda Korset och Kupan. Det var riktigt roligt där vid förra säljdagen. Jag passade på att damma lite på möblerna, det behövdes, och då går tiden fortare. Vi sålde också riktigt bra den eftermiddagen och då känns det alltid bra.

Hälsa på mamma och göra lite små ärenden åt henne. Det är alltid uppskattat men det är alltid det där omtalade dåliga samvetet när det gäller gamla föräldrar. Tiden hon får blir så begränsad.

Lite löv måste också räffsas upp. Jag gick ut i det vackra vädret en stund och fick ihop tre säckar. Det fick räcka för denna gång. Albin gjorde mig sällskap och då blir det så där extra mysigt i min trädgård.

Sedan har jag ju mina lappar. Det är roligt. Jag har flera arbeten på gång samtidigt. Jo,ibland bubblar kreativiteten över. Två är nästan färdiga och dom kommer jag snart att kunna visa upp för världen.

Så är min vardag, inget speciellt spännande, men om något skulle inträffa, oj vad jag skulle sakna det gamla vanliga lunket.

En älskad plåtvän

Fy, så tråkigt det är nu. Inte kunde jag tro att det var sista resan tillsammans med mig, den morgonen när vi skulle på lapptäckskurs. Bilen spann så fint när den plötsligt tappade kraften och slutligen stannade vid vägkanten.
Det var allvarliga fel, kamremmen hade gått av och därmed blev ventiler och topplocket skadat. Så har jag fått det förklarat för mig och också fått veta att det skulle bli mycket dyrt att reparera den.

Nu återstod endast att försöka att sälja den. Blocket, kanske kan fungera. Jag brukar inte att hålla till där, men nu är jag insatt i det hela. På tre dagar var den såld, inte för det priset som jag tyckte, utan för halva priset. För rätt pris kan man säkert sälja det mesta.

Håhåjaja, det är ju bara en liten ful bil, men tomt och trist är det nog lite ändå.
Vi har haft mycket roligt tillsammans.

Färdigjobbat för denna gång

Nu har jag jobbat färdigt för denna gång. Det kändes lite konstigt idag att inte ge sig iväg igen. Jag visste ju att det bara skulle vara i fem veckor och så blev det endast fyra. Det har fungerat bra fast bilen behagade att lägga av efter 1,5 vecka.
Vi fick låna en bil av en kompis till H så han kunde åka hem på middagen till Albin.

Konstigt att det blir samma process som startar när man skall lämna något mot sin egen önskan. Ett slags sorg och vemod. Jag får nu försöka att ta fatt i min tidigare vardag. Jag hade ju byggt upp en ny tillvaro. En ganska kreativ sådan, tycker jag själv, så inte får jag gå och gräva ner mig som stackars Tiger i ett avlägset hörn av tillvaron.
Livet är för fantastiskt för att inte ta del av det.