Lite stolt är jag allt

Rom byggdes inte på en dag och  jag har inte löst bildfrågan än, trots att jag hade hjälp av barnbarnet M. Hon är den som har mest datakunskap.

Jag hade tänkt att spara mina kuber till eftervärlden i min blogg.  Det är det projekt som jag färdigställt under vårterminen på lapptäckskursen.

Jag klarade också av att köra själv till Burseryd i mörkret och snöfall och hemska långtradare. Det är nog dessa hemska monster som har varit värst. Det har också hänt att jag har haft mardrömmar om dem. Förr kallades de för landsvägens riddare, men det var då det.
Så här har det gått till ungefär varje gång.
Kollar om jag har någon långtradare bakom mig när jag lämnar Smålandsstenar och börjar köra i 80 km. Det är högsta hastigheten och där finns många fartkamror och vägen har mycket vilt och vägen backar och kurvor. Långt där borta dyker några billjus upp, jo det är en tradare. Den kan väl inte hinna upp mig? Ökar hastigheten efter en nyss passerad kamera.
Men bilen kommer närmare och till slut ligger den precis bakom och vill köra över mig, krossa mig eller sluka min lilla bil. Jag känner skräck.

Där dyker den räddande vägen in till Gislaved upp. Jag kör genom ett tyst och ganska mysigt Gislaved och lugnar ner mig. Det är en fin miljö med alla trähusen runt Gärdesskolan och vägen ner till torget.

Det var väl ädelt sagt av en anderstorpsbo?

Jag en tomatodlare

Motstånd, hinder, olösta problem uppstår emellanåt när jag håller på i datavärlden. Ursprungskraften i mig säger, släng surfplattan, trampa på den, men förståndet säger, lugn,du får försöka lösa det så småningom. Jag kan inte få över några bilder till bloggen, men inte är det några bilder i de stora mästerverken. So what?

Till min tomatodling. Kanske är det som med datavärlden. En utmaning. För det är en lång process från fröet till tomaten. Aldrig glömma att vattna och tomatplantorna måste följa med i husvagnen på semestern. Sol och värme och bära plantor hit och dit. Skörden blir aldrig riklig och inte blir dom godare än de tomater som jag köper i affären.

Men nu kör vi mot skörd igen, jag och mina fem små tomatplantor.

Nystart i bloggskrivande

Arbetslös är jag inte längre, nähä, nu är jag pank och fågelfri istället. Faktiskt är jag riktigt lat  emellanåt. Jag vill inte säga att det varken är roligt eller att jag känner mig nöjd med mig själv dessa dagar. Det bara blir så.

Tänker mig att skriva om det som sker i min lilla värld och det som händer runt om i min lilla stad. Stad, jajamen.

Cyklat och jobbat i träningsmaskinerna på förmiddagen idag på Hälsolyftet. Det blir nog så att behöva gå och träna, så länge jag orkar. Märker att kroppen stelnar och konditionen blir urusel annars.

Nu har min  bil fått sommardäck. Tack, får jag säga till H  som bytt däcken. Gissar att det är hans test av sin styrka.