Teater och blåmärken

Ibland behövs en förändring för att något skall bli bättre. När jag såg att Frida från Dye, klasskamrat och kompis till Sofie på gymnasietiden, skulle komma till Spira med en egen teater, bestämde jag mig för att dit skall vi åka. Teaterstycket hette passande nog, Kärlek sökes. Riktigt bra och även så lockade det till skratt.

Vi gjorde oss lite fina och så var det bara en liten runda med hundarna innan vi skulle fara iväg. Hans gick iväg, men eftersom han är lite rädd för att byta kläder i onödan tog han sina tunna känger med helt slät sula på sig. Ja, det gick som det gick. Snöplogen hann före honom och vägen blev som en spegel och han ramlade omkull och slog sig riktigt ordentligt på höften och låret.

Skulle vi åka eller hade han för ont? Fram med värktabletter och jag fick bli kvällens chaufför och han klarade av det med bravur. Fast han har fortfarande ont, nu en vecka sedan det hände, och blåmärket täcker hela låret.

Vi ville ju också se vårt nya kulturhus Spira. En i mitt tycke, jättestor byggnad. Kanske kan vi komma dit en annan gång och se lite mer av vad det har att erbjuda oss länsbor.

Hundträff och lapptäcken

Det var riktigt trevligt på träffen med Konrads syskon och hussar och mattar. Idén kom från valpköparna i Värnamo och vi träffades i Apladalen. Åh, vad jag tycker där är fint. Det blev en lättsam stämning från början, det kan vara spänt ibland på sådana här tillställningar, men både vi och hundarna var trevliga mot varandra. Albin var också med och han var cool som vanligt. Inget kunde störa honom när han försökte lukta av hela Apladalen. Tyvärr följde inte vår husse med på denna trevliga söndagsutflykt.

Så är också vårens kurs i lapptäcksteknik uppstartad. Jag packade min lilla väska, toolbox, som jag sydde i höstas. Jag tyckte att det var ganska knepigt. Jag vet inte om det var att läsa möstret på danska eller att sy den som var värst. Kanske var det att förstå danskan. Jag lärde mig några ny ord på kuppen, som bond=botten och harmonikalommer=dragspelsfickor.