söndag 19 augusti 2012
Resa till Astrid Lindgrens värld
Ja, nu har vi kommit igång med att göra små semestertripper och ännu bättre blev det när vi bestämde oss för att resa lätt. Inget tält med och inga baden-baden stolar. Bara kompostgaller för att stänga inne oss och hundarna med. Vi bygger upp en liten utegård framför husvagnen och det tar ca o,5 timmar, istället för ca 2,5 timmar när vi sätter upp förtältet. Härligt.
Efter att vi slagits med myggen första kvällen på Spillhammras camping, Mariannelund,fortsatte vi till Eksjö dagen därpå.
Vilken fantastisk gammal fin miljö där är. Denna trästad vad det första gången som jag besökte. Tidigare har jag bara kommit till I12 eftersom det enl. Hans var en så trist stad. Hmm.
Nog har hon satt Vimmerby på kartan, vår kära Astrid. Jag tar inte till så mycket i överkant om jag säger att på de flesta ställen vi besökte var det nästan hälften svenskar och hälften tyskar, holländare, danskar och ibland även ryssar.
Jag gick t o m en guidad tur på Näs, Astrids barndomshem, med tysk guidning.
Efter besöket på Näs åt vi lunch där och då fick vi något vi aldrig tidigare ätit. Rökt fläskkorv med potatissallad. Så god korv. Det smakade något mot isterband, fast lite lättare. Jag vill aldrig äta vanlig kokt julkorv igen. Men var kan man röka sin korv, måntro?
Sista dagen i Vimmerby kom familjen S med hund och barn. Vi skulle passa Alfons när de gick till Astrid Lindgrens värld. Han fick följa med oss till Katthult och sedan hänga med hem igen. Det gick bra. Inte ett pip från baksätet. Så snälla tre små hundar kan vara.
söndag 12 augusti 2012
Hångerdagen
I många år har jag tänkt att jag skall åka på Hångerdagen, men det har aldrig stämt med tiden, men i år kom jag dit fastän inte förrän på eftermiddagen. Men så fint det är att gå och minnas hur det var då mormor och morfar levde och vi var där som barn. Min egna åsikt är att den fula ankungen har blivit en vacker svan. En så fin idyll det har utvecklats till. Jag är stolt över Hånger.
För första gången i mitt liv var jag i hembygdsparken och jag blev helt häpen och förvånad över denna pärla som jag aldrig tidigare fått besöka. För det var så, sa min mormor, att det är bara några gamla hus, och det är inget att se hur fattigt det var förr och så håller det till ungdomar där och busar.
Inte var det busigt där när jag ensam satt i denna underbara backe och drack min juice och åt min bulle innan jag gick på helgmålsbönen på gamla kyrkogården.
Vilken lyckad lördagseftermiddag jag hade igår.
För första gången i mitt liv var jag i hembygdsparken och jag blev helt häpen och förvånad över denna pärla som jag aldrig tidigare fått besöka. För det var så, sa min mormor, att det är bara några gamla hus, och det är inget att se hur fattigt det var förr och så håller det till ungdomar där och busar.
Inte var det busigt där när jag ensam satt i denna underbara backe och drack min juice och åt min bulle innan jag gick på helgmålsbönen på gamla kyrkogården.
Vilken lyckad lördagseftermiddag jag hade igår.
Tylösands camping
Nu var vinbären avplockade och gräset klippt och det kändes lockande att ta en sväng till med husvagnen, och då fick det bli ner till syster och barn och barnbarn i Halmstad. Jag hade satt upp några mål för mig och det var att bada i havet och att träffa mina kära nere i Halmstad.
Så blev det också, jag badade och njöt och träffade Sofie och Lasse och barnbarnen en eftermiddag på Mjällby konstgård. En riktigt trevlig pyssel och konststund hade vi tillsammans där. Jag bara älskar tavlorna som målades på 30-40 talet av Halmstadgruppen.
Käraste syster med familj hann vi umgås med flera gånger och en kväll var hon och jag på föreläsning i S:kt Olofs kapell och hörde Claes Hultling berätta om sitt liv som förlamad i benen efter en dykolycka för 28 år sedan. Han har inte låtit det hindra sig i sitt liv, utan han kämpade sig tillbaka till livet och fortsatte att jobba som läkare. Hans slutord till oss var att vi skall ha någon slags fyr som vi följer och som vi inte tappar bort när det är trassligt i livet.
Regnig vecka i Båstad
Inte är det sådant väder man tänker sig när man gör upp sina semesterplaner, som vi hade den veckan vi var i Båstad. Ganska kallt och mycket regn. Nästan varje gång vi skulle göra något började det regna. Några fina timmar fick vi trots allt en förmiddag vid Kattviks vackra stränder och en kväll kunde vi plocka fram vår nya grill och grilla, och även äta måltiden i solsken. Åh, vad det var gott att slippa laga mat inne i husvagnen.
Vår sista kväll på Norrvikens camping var det gemensam grillkväll med allsång, och då höll det också uppe, och vi hade en jättetrevlig kväll tillsammans. Dagen efter packade vi ihop och for hem igen och då började det fina vädret. Så kan det vara ibland, i detta land.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)