Solen skiner på oss och vi har en riktigt bra plats till vår husvagn på Halmstad camping som det numera heter. Lite långt till havet, 1,5 km, men med den sköna och här svala Prins Bertils stig , precis utmed campingen.
Allt var frid och fröjd till igår morgon när Albin rev på dörren och ville gå ut i vår lilla trädgård, och som det senare visade sig, ville kräkas slem.
Det är nu i och för sig inte så ovanligt när det gäller hundar, men när det håller på från kl 7.00 till 13.00 blir man orolig och i stora mängder. Stackars Albin fick ingen lugn och ro, han var helt slut.
Konrad smög ut med tältväggarna och såg olycklig ut.
Det fick bli en tur till hundbadplatsen där vi mötte Ann-Britt och Nisse. Det var kul att få bada och sedan rusa runt och jaga varann på stranden. Vilken härlig strand för både hundar och mattar.
Erkänner, jag var bara i med benen, men det blir väl fler tllfällen. Stackars Albin har ju inte varit vid havet än.
Han var bättre när vi kom hem. Så är läget för honom nu. Trött, men än vill han hänga med..
fredag 17 juli 2015
lördag 11 juli 2015
Semestertider
Uruselt väder förföljer denna sommar hitintills. Kallt, regnigt och blåsigt. Kanske kan det bli lite mer likt vanligt svenskt sommarväder närmaste tiden. Vi får se.
Vår älskade Albin har inte varit sitt vanliga jag denna vår. Plötsligt har han skrikit till och hela familjen har förfärat hoppat till. När det var som värst var det både natt och under dagen. Min tanke var att det är hans hjärta eftersom han har ett blåsljud på hjärtat.
Ringde och fick medicin utskriven. Han blev lite bättre, men så sakta han gick och så trött han var. Nu kom den stora rädslan. Måste vi ta bort honom, han blir ju bara 10 år i augusti
Nu till vetrinären och där konstaterades att han har problem med ryggen också. En ny medicin som är smärtstillande och antiinflammatorisk, och vår Albin började sakta krya på sig. Nu skall vi ta dessa mediciner två gånger om dagen resten av hans liv, och kanske kommer det till fler. Så är det att bli äldre.
Vår älskade Albin har inte varit sitt vanliga jag denna vår. Plötsligt har han skrikit till och hela familjen har förfärat hoppat till. När det var som värst var det både natt och under dagen. Min tanke var att det är hans hjärta eftersom han har ett blåsljud på hjärtat.
Ringde och fick medicin utskriven. Han blev lite bättre, men så sakta han gick och så trött han var. Nu kom den stora rädslan. Måste vi ta bort honom, han blir ju bara 10 år i augusti
Nu till vetrinären och där konstaterades att han har problem med ryggen också. En ny medicin som är smärtstillande och antiinflammatorisk, och vår Albin började sakta krya på sig. Nu skall vi ta dessa mediciner två gånger om dagen resten av hans liv, och kanske kommer det till fler. Så är det att bli äldre.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)